Unga som varken arbetar eller studerar befinner sig många gånger i en utsatt situation. Gruppen är heterogen och behov och förutsättningar varierar stort. Inom gruppen finns unga som klarar sin etablering utan stöd eller insatser, och andra som redan får stöd. Det finns även unga som har olika svårigheter, som skolmisslyckanden, långvarig tid utan arbete, ekonomiska problem eller ohälsa, eller en kombination av dessa.

Vad vet vi om målgruppen?

Den viktigaste faktorn för ungas etablering är att påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Kraven på utbildning för möjligheten att få ett arbete har ökat.

Cirka 98 procent av eleverna gick direkt från grundskolan till gymnasieskolan 2015. Det är dock en stor andel bland dem som inte har behörighet till gymnasiestudier. Andelen elever som inte var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan ökade från 14,4 procent 2015 till 16,9 procent 2016. Skolverket konstaterar att andelen behöriga ökar i alla grupper 2016 utom i gruppen ”okänd bakgrund” där bland annat elever som nyss kommit till Sverige återfinns.

Alltför många elever avslutar sin gymnasieutbildning i förtid eller gör uppehåll i sina studier. Av de elever som började i gymnasieskolan 2012 hade 72 procent fått en gymnasieexamen eller ett studiebevis inom tre år. Andelen är något högre bland de högskoleförberedande programmen än bland de yrkesförberedande. Elever på introduktionsprogrammen behöver oftast mer än tre år för att slutföra sina studier. Bland de högskoleförberedande programmen hade 79 procent av de unga kvinnorna och 71,5 procent av de unga männen slutfört sin utbildning inom tre år. Skillnaderna mellan könen är mindre inom yrkesprogrammen (70,2 respektive 69,6 procent).

Ungdomsarbetslösheten har minskat 2015 och 2016, men unga med funktionsnedsättning och unga med kort tid i Sverige har fortfarande betydande svårigheter att få ett arbete.

Det finns många faktorer som påverkar möjligheterna att etablera sig i arbets- och samhällslivet. För utlandsfödda unga, särskilt de som kommit till Sverige i tonåren, kan det vara svårare att tillgodogöra sig en utbildning och att få inträde på arbetsmarknaden. En allt större andel unga lider av psykisk ohälsa. För många unga som mår psykiskt dåligt är det svårt att fullfölja studier och etablera sig i arbets- och samhällslivet. Unga med funktionsnedsättning har genomgående sämre levnadsvillkor än andra unga. Inom områdena utbildning, arbetsmarknad och hälsa är skillnaderna särskilt stora.

För många unga är vägen till ett självständigt liv längre än den var för tidigare generationer. Samtidigt ökar klyftorna mellan de grupper av unga som har det lättare och de som har det svårare att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Unga i samhällets vård, unga föräldrar och unga nyanlända kvinnor är ytterligare grupper som ofta möter stora utmaningar i etableringen.

De långsiktiga konsekvenserna av att varken arbeta eller studera kan vara betydande både för individen och för samhället. Det kan handla om att långvarigt befinna sig i en ekonomiskt utsatt situation, men även om försämrad hälsa och ökad dödlighet samt att individer söker sig bort från arbetsmarknaden. En del hamnar även i kriminalitet.

För en statistisk beskrivning av gruppen och beräkningar av antalet unga som varken arbetar eller studerar se sidan I siffror.

Regeringens politik

Minskad ungdomsarbetslöshet är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. För att lyckas i kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätts bred mobilisering och samverkan. Regeringen har aviserat ett stegvist införande av en 90-dagarsgaranti för ungdomar. För att möjliggöra 90-dagarsgarantin görs flera olika satsningar, däribland har utbildningskontrakt och traineejobb införts. En ytterligare åtgärd är kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar som trädde i kraft den 1 januari 2015 och som förtydligar det tidigare informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år.
Regeringen har antagit en nationell strategi med insatser för unga som varken arbetar eller studerar Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar.

Strategi för unga som varken arbetar eller studerar

I strategin redogörs för åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta under åren 2015–2018 som är direkt riktade mot gruppen. Syftet med åtgärderna är att förbättra möjligheterna för unga personer att etablera sig i arbets- och samhällslivet.

Åtgärderna i strategin fokuserar på ökad samverkan mellan berörda aktörer, ökad kunskap om unga som varken arbetar eller studerar och insatser riktade direkt till målgruppen.