Alltför många unga kvinnor och män befinner sig utanför arbete eller studier oavsett konjunktur. Enligt den officiella statistiken var det motsvarande 131 500 personer i åldrarna 15–29 år som varken arbetade eller studerade år 2016. Sysselsättningsutvecklingen i Sverige är positiv och arbetslösheten bland unga befinner sig på den lägsta nivån på många år. Samtidigt finns det unga som inte är en del av denna positiva utveckling.

Uppskattningar utifrån den officiella statistiken på området visar att knappt 76 000 unga 15–24 år varken arbetade eller studerade 2016. Det var 16 000 unga 15–19 år och 60 000 unga i åldern 20–24 år, och något fler unga män än unga kvinnor.[1] Statistiska centralbyråns statistik utgår från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som är en urvalsundersökning. De senaste uppgifterna som finns utifrån register över alla unga folkbokförda i Sverige visar att det var 82 000 individer i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade 2014 (44 000 unga män och 38 000 unga kvinnor).[2]

Betydande grupp – särskilt 20 till 24 år

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har varit relativt stabil i åldersgruppen 15–19 år mellan 2007 och 2016. Bland unga i åldern 20–24 år var andelen som varken arbetade eller studerade som störst 2009, 14,2 procent, och andelen har minskat till 9,4 procent 2016.

Unga som varken arbetar eller studerar 15–34 år efter åldersgrupper. Riket 2007–2016, helår, procent.

 

 

 

 

 

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (NEET).

Bland unga 15–24 år är det ungefär lika stor andelar unga kvinnor som unga män som varken arbetar eller studerar. Däremot är andelen särskilt hög bland utrikes födda unga kvinnor.

Unga som varken arbetar eller studerar 15–24 år efter födelseland och kön. Riket 2007–2016, helår, procent.

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (NEET).

Stora geografiska skillnader

Den statistik som går att bryta ner på kommunal nivå utgår från register på individnivå. Den visar stora skillnader mellan kommuner. År 2014 var det 7,5 procent bland unga 16–24 år som varken arbetade eller studerade i riket som helhet (7,2 procent bland unga kvinnor och 7,7 procent bland unga män). I landets kommuner var motsvarande andel som högst drygt 16 procent och som lägst 3,4 procent.[3] Statistik för respektive kommun går att hämta från webbplatsen www.ungidag.se. Ungidag.se är databas med ungdomspolitisk statistik som tillhandahålls av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

ungidag_

Andelen unga som varken arbetar eller studerar är särskilt stor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det är också värt att poängtera att den övergripande statistik som finns har begränsningar när det gäller att synliggöra heterogeniteten bland unga fullt ut – exempelvis unga med komplex problematik och unga med olika funktionsvariationer.

 

Ungdomsarbetslöshet

Vad skiljer då unga som varken arbetar eller studerar från unga arbeteslösa? Både den officiella arbetslösheten och den officiella statistiken för unga som varken arbetar eller studerar mäts genom SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). Syftet med arbetslöshetsstatistiken är att beskriva förhållandena på arbetsmarknaden. Något förenklat mäter det hur många individer som ingår i arbetskraften och som är utan arbete och kan ta ett arbete. I januari 2017 var ungdomsarbetslösheten 18,6 procent, vilket hör till de lägsta noteringarna på många år. Dock minskar inte arbetslösheten på samma sätt för unga utan avslutade gymnasiestudier, unga med funktionsnedsättning och unga utrikes födda.

Arbetslöshetsstatistiken räknar individer som arbetslösa när de söker ett arbete. Det gäller även tillfälliga arbeten och extrajobb. Det är också så att nästan hälften av dem som räknas som arbetslösa unga är heltidsstuderande. I statistiken för unga som varken arbetar eller studerar räknas de heltidsstuderande inte med. Dessutom ingår samtliga unga i åldersgruppen (till skillnad från arbetslöshetsstatistiken där det görs skillnad på om de unga ingår i arbetskraften eller inte). Unga som varken arbetar eller studerar försöker fånga samtliga unga som av olika skäl står utanför studier och arbete.

 

Fotnoter

[1] Källa: Statistiska centralbyrån. Gruppen omfattar personer som under en given vecka (referensveckan) inte var sysselsatta, och som inte heller deltagit i studier (under referensveckan eller de tre veckorna som föregår referensveckan). Här avses såväl formella som informella studier.

[2] Källa: Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. Gruppen omfattar unga som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 400 kronor 2014), haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar, inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Från och med 2010 exkluderas individer som fått barnbidrag eller aktivitetsersättning.

[3] Källa: Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.